Fråga facket Fråga facket

Fackföreningar för sömmerskor och hembiträden

Organisationsfrågor Kvinnor har alltid varit aktiva i arbetarrörelsen. I början av 1900-talet tvingades sömmerskorna bilda ett eget fackförbund eftersom de inte fick vara med någon annanstans.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Sömmerskor, 1899. Stockholmskällan/Stockholms stadsmuseum. Fotograf okänd.

Kvinnorna i arbetarrörelsen

Kvinnor har alltid utgjort en stor del av den svenska arbetarklassen, och det fanns redan från början kvinnor som var aktiva inom arbetarrörelsen.

Många fackförbund insåg tidigt att män och kvinnor måste hålla ihop och inte låta sig splittras. Men andra fackförbund tvekade i flera år innan de lät kvinnor få vara med. Skrädderiarbetareförbundet ville till exempel inte ha med sömmerskorna i sitt förbund. De många kvinnliga arbetarna inom den växande textilindustrin stod därför utan fackförbund.

Kvinnorna bildar eget förbund

Till slut tröttnade de och bildade 1902 Kvinnornas fackförbund, ett LO-förbund som organiserade kvinnor som inte fick vara med någon annanstans.

Ordförande blev Anna Sterky, som själv arbetat som sömmerska. Textilarbetarna enas Ju mer kvinnorna organiserade sig desto svårare blev det att ignorera dem. Efter några år lyckades man övertala de manliga förbunden att släppa in kvinnor och Kvinnornas fackförbund kunde uppgå i Skrädderiarbetareförbundet 1909.

Anna SterkyUtanför LO-borgen i Stockholm finns en minnesplatta över Anna Sterky.

Fackförbund för hembiträden 

Anna Sterky var också med och organiserade kvinnor som arbetade som hembiträden (tjänarinnor) hos rika familjer. De hade långa arbetsdagar, dåliga löner och arbetade ofta isolerat. Stockholms tjänarinneförening bildades 1904.

Fackföreningen slogs för reglerad arbetstid och bättre löner, men också för bildning och kultur.

Bildning och kultur

I föreningens tidning Tjänarinne-bladet uppmuntrades hembiträdena att läsa både mer skönlitteratur och arbetarrörelsens politiska broschyrer.

Styrelseledamoten Elisabet Andersson skrev i tidningens första nummer i maj 1905:

”Vi uppmana nu varmt alla tjänarinnor att ej längre stå tillbaka, utan låt oss i stället följa de exempel, som gifvas oss af våra bröder och systrar inom andra arbetsområden: att enigt och kraftigt sammansluta oss, väl vetande att för arbetarens och folkets söner och döttrar är den vägen den enda, som leder till en lyckligare och rättvisare ställning i samhället.”

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har lagt upp alla nummer av Tjänarinnebladet på sin hemsida.

Källor: Ann-Marie Lindgren/Marika Lindgren Åsbrink - Systrar kamrater. Arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

Foto: Stockholmskällan