LO fakta - alla fakta

Danmark har en levnadsstandard som är 18 procent högre än Sveriges när man mäter BNP per invånare. Både arbete och kapital utnyttjas bättre i Danmark vilket visas i att sysselsättningen steg mer och kapitalet växte mer i än i Sverige under 1990-talet.

Omställningsstödet syftar till att underlätta för att få nytt arbete. Tanken är att ge individuellt anpassat stöd till uppsagda. Målet är att uppsägningstiden och tiden där efter ska kunna utnyttjas på ett bra sätt. Omställningsstödet gäller för uppsägningar från 1 september 2004

Rapporten visar att 2005 med stor sannolikhet kommer att bli ett tufft år för de unga sommararbetande i Sverige. Arbetslösheten bland de unga är redan i utgångsläget inför sommaren hög, vilket ökar sannolikheten att många kan bli utnyttjade på arbvetsmarknaden. Utöver detta är antalet anmälda sommarjobb lågt till antalet i år vilket spär på den sannolikheten ytterligare.

Varje år mördas, hotas, förföljs och avskedas människor för att de engagerar sig fackligt. Fria Fackföreningsinternationalen (FFI) ger varje år ut en rapport som går igenom de kränkningar grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet, land för land, världen över som skett under det senaste året.

Denna skrift är utarbetad av LO-ekonomerna. LO som organisation har inte tagit någon formell ställning angående EMU och en svensk anslutning till EMUs tredje etapp, den gemensamma valutan. Frågorna kommer att behandlas vid LO-kongressen i september 2000. Vi vill föra fram vad vi bedömer som troliga utvecklingar både vid medlemskap och utanförskap samt vilken vikt man bör fästa vid olika argument, inte minst de som hittills hörts i debatten. Likaledes presenterar vi några konkreta förslag på dellösningar för att på ett mer effektivt sätt möta konjunkturnedgångar och chocker i framtiden och därmed rädda arbetstillfällen och välfärd. Detta är något som kommer att behövas särskilt om Sverige ansluter sig till euron.

Gemensam översättning av LO och Svenskt Näringsliv 2003-12-05. Ramverk av åtgärder för livslång utveckling av kompetenser och kvalifikationer.

Att staten och kommunerna behöver skatteinkomster för att upprätthålla och utveckla dagens välfärdssamhälle är allmänt känt och accepterat. Få företeelser i offentlig regi väcker emellertid så starka känslor som skatteuttaget. Åsikterna skiljer sig markant när det kommer till frågan om nivån på skatterna och vilka typer av skatter som är att föredra. I det följande vill vi ta upp några, för LO, viktiga argument för att inte sänka skatterna.

I Sverige lever det 1 860 000 barn år 1999. 72 procent av barnen lever med båda sina föräldrar. Av de barn som lever med en ensamstående förälder, vilket är ca 20 procent, lever en majoritet med sin mamma som oftast arbetar inom ett kvinnodominerat LO yrke. Flest barn, ca 600 000, lever i hushåll där den tillfrågade föräldern klassificeras som arbetare. Under 1990-talet drabbades alla barnfamiljers ekonomi av arbetslösheten och nedskärningarna. Klyftan mellan barn från olika socioekonomiska grupper har ökat. Skillnaden mellan barn som har föräldrar inom LO-yrken eller inom SACO-yrken har ökat under 1990- talet. Under 1990-talet är det barn till ensamstående föräldrar som har fått det allra sämst.

Alla behöver vi någonstans att bo. Det primära i bostadspolitiken är att man bygger hus för att uppnå de praktiska behoven. När detta är uppnått så kommer människors krav på inflytande, skönhet och trivsamhet att öka. Det finns ett behov av att fler bostäder byggs, men det finns också stora behov i att förbättra de bostäder och bostadsområden som redan är en del av den byggda miljön, det är dessa behov och rådande brister vi vill lyfta fram i denna rapport.

Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav och var i landet olika grupper av löntagare bor. Information om detta är viktigt för att förstå olika gruppers livssituation och för att diskutera effekter av olika förändringar - som till exempel höjda bensinpriser, ändrad beskattning av boende eller regional-politiska insatser för att öka tillgängligheten till den nya informationstekniken.

Hur har datoranvändningen i hemmet och arbetslivet utvecklats? Rapport av Sven Nelander, Ingela Goding och Ove Ivarsen.

I regeringsförklaringen föresätter sig regeringen att skapa en bättre sjukvård med fler anställda och kortare köer. Samtidigt vet vi att den landstingskommunala ekonomin framöver kommer att bli allt mer pressad. Frågan är hur man tänkt sig att uppfylla målet om en bättre sjukvård?

I denna skrift utvecklar LO sin åsikt om så kallade fristående skolor inom ramen för den offentligt finansierade skolan. Skriften är ett led i att utveckla en policy för den svenska skolan och är således inte heltäckande. Den är ett inlägg i den aktuella debatten mot bakgrund av den stora ökningen av antalet fristående skolor.

Detta är en sammanställning gjord av Sven Nelander som visar i vilken utsträckning olika grupper av anställda har privata pensionsförsäkringar och vilka belopp det gäller. Vi ser också på vilka förändringar som har skett sedan 1980-talets slut. Siffrorna bygger på LOs fortlöpande bearbetningar av Statistiska Centralbyråns (SCBs) inkomstfördelningsundersökningar.

En rapport om yrkesprogrammen i gymnasieskolan.

Boende och bostadsområde spelar en avgörande roll för barns uppväxt. Boendet är mer avgörande för barnens livsvillkor än för de vuxnas livsvillkor, eftersom barnen rör sig i ett mindre område runt bostaden. Utifrån boendet avgörs ofta kvaliteten på barnomsorg, skola, på möjligheter till fritidsaktiviteter och vilken vänkrets man har. Bostaden kan också antas vara viktigare för barn eftersom de tillbringar mer av sin tid där än vuxna. I rapporten kommer utvecklingen och fördelningen av boendestandard, som trångboddhet och boendeform att analyseras. Analysen kommer också att beröra andra faktorer som spelar en allt viktigare roll vid val och värdering av bostad – nämligen den trygghet man upplever i boendet.

Vår utgångspunkt i den här rapporten är att titta på hur LO-barnen klarar sig i skolsystemet. Vi har valt att dela upp rapporten i två delar. I första delen går vi igenom statistik över hur LO- barnen tar sig genom skolan, vad de får för betyg, går de vidare till gymnasiet och vilken gymnasieutbildning eller högre utbildning. I andra delen har vi valt att göra några nedslag i aktuella skolfrågor som hur barnen trivs i skolan, föräldrars kontakt med skolan , avgifter i skolan, betyg och flickor och pojkar i skolan.

Vår utgångspunkt i den här rapporten är att titta på hur LO-barnen klarar sig i skolsystemet. Vi har valt att dela upp rapporten i två delar. I första delen går vi igenom statistik över hur LO- barnen tar sig genom skolan, vad de får för betyg, går de vidare till gymnasiet och vilken gymnasieutbildning eller högre utbildning. I andra delen har vi valt att göra några nedslag i aktuella skolfrågor som hur barnen trivs i skolan, föräldrars kontakt med skolan , avgifter i skolan, betyg och flickor och pojkar i skolan.

LO-kongressen år 2000 gav uppdraget att ta fram LOs bostadspolitiska program. Programmet skulle formas främst utifrån de sociala förhållandena i boendet. I detta syfte bildades såväl en styrgrupp som en grupp av utredare med representation från LO-förbunden, och som har haft i uppgift att ta fram ett sådant program. Behandlar frågor kring LO och bostadspolitik.