LO fakta - alla fakta

Ekonomiska Utsikter våren 2000.

Ekonomiska Utsikter våren 2001.

Ekonomiska Utsikter våren 2002.

Ekonomiska Utsikter hösten 2003.

Ekonomiska Utsikter våren 2003.

Syftet med denna rapport är att ge underlag för en diskussion inom fackföreningsrörelsen och det övriga samhället om skattesystemets framtida utveckling

15 punkter om en stabilitetsreserv.

LO-ekonomerna presenterar en ny rapport effekterna av höjda lägstalöner. I rapporten redovisas bland annat hur ett ökat omvandlingstryck påverkar arbetskraften och sysselsättningen.

Rapporten innehåller tre artiklar som alla beskriver ägarrollen och hur ägarna, framför allt institutionella sådana ska kunna bli mer aktiva.

Enligt LO-ekonomerna är förmögenhetsskatten i första hand en skatt på rikedom och i andra hand en generationsskatt. Att ta bort förmögenhetsskatten är därför detsamma som att höja skatten för de yngre.

Det finns flera mycket goda tillväxtskäl för EMU och växelkurspolitiken har i huvudsak inte med fördelningspolitiken att skaffa. Däremot innebär EMU uppenbara stabiliseringspolitiska risker. Det skriver Dan Andersson, LOs chefsekonom i sin skrift EMU - svart eller vitt?

Inkomstspridningen i Sverige har ökat sedan början av 1980-talet, denna rapport försöker fördjupa kunskapen om vad 1990-talet innebar för fördelningen av inkomster i Sverige och vilka implikationer detta får för förväntningarna om utvecklingen de närmsta åren.

Syftet med denna rapport är att visa hur föräldrar – kvinnor och män, arbetare och tjänstemän – arbetar efter föräldraledighet. En stark ställning för föräldrar på arbetsmarknaden och goda möjligheter för dem att arbeta är avgörande för barns välfärd och en jämnare inkomstfördelning. Det ojämställda uttaget av föräldraledigheten är ett viktigt problem och av betydelse för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Det påverkar de ekonomiska möjligheterna för föräldrar, inte minst kvinnor inom arbetaryrken. Inkomstskillnader mellan könen kan motverkas av jämställdhet i hemmet eftersom kvinnors ställning på arbetsmarknaden påverkas negativt av kvinnornas huvudansvar för hem och barn. Förutsättningarna för att barnen ska få en nära relation till båda föräldrarna förbättras dessutom om ansvaret för barnens vård och omsorg delas jämställt mellan föräldrarna. Författare: Lena Westerlund, Jenny Lindblad och Mats Larsson

Löner och löneutveckling för arbetare och tjänstemän 1994-2004. Den genomsnittliga månadslönen för samtliga anställda år 2004 var 23.000 kronor. För arbetare var den 18.700 kronor och för tjänstemän 26.600 kronor. Tjänstemännens löner är därmed hela 43 procent högre än arbetarnas. I kronor räknat blir skillnaden 8.000 kronor. Lönerna är högre inom privat sektor än inom offentlig. Skillnaden är cirka 15 procent för såväl arbetare som tjänstemän. Här kan du läsa LOs Lönerapport år 2005 som pdf.

Bemanningsavtal 050101-070430

Swedish stabilisation policy is at present governed by an inflation target. What target will govern if Sweden joins EMU?

Det här är bilagan till LO-ekonomernas nyhetsbrev den 24 augusti 2005. Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Den tillfälliga momsreduceringen år 1974 3. Konsumtionseffekternas storlek från momsreduceringen år 1974 4. Effekter av en momsreducering idag med 5 procentenheter på sällanköpsvaror 5. Problem med att begränsa en momsreducering till sällanköpsvaror

Seminariet Boken på arbetsplatsen genomförs för femte året i rad på Brunnsviks folkhögskola utanför Ludvika 24–26 oktober 2005. Tanken är att skapa och vidareutveckla mötesplatser för ömsesidigt utbyte mellan LO-förbundens medlemmar och vår tids arbetarförfattare/samhällsskildrare. Seminariet vänder sig till bokombud och andra som arbetar med arbetsplatsbibliotek och läsprojekt samt till alla som planerar verksamhet med böcker och bokläsande. I det här pdf-dokumentet finns en inbjudan och en anmälningsblankett.

I drygt tio år har gymnasieskolan varit kommunaliserad. Under en något kortare period har vi haft dagens treåriga yrkesförberedande program. De yrkesinriktade programmen på gymnasieskolan står för det mesta för den grundläggande yrkesutbildningen i Sverige. Samtidigt finns så gott som inga kommuner i Sverige som erbjuder alla 17 gymnasieprogrammen. Dagens situation innebär att ingen tar ansvar för att alla dessa program ska finnas på ett rimligt avstånd till eleven. Enskilda kommuner kan inte klara det, men det finns inte heller någon annan som tar ansvar. Idag är det så gott som slumpmässigt vilka utbildningar som erbjuds på pendlingsavstånd till gymnasieeleverna. I denna studie visar det sig att det finns mycket stora skillnader mellan länen, både när det gäller hur många ungdomar som går färdigt olika program och hur många som inte blir färdiga med sin utbildning. I många län har en del av de traditionella yrkesprogrammen krympt ihop till nästan ingenting. Samtidigt vet vi att det är brist på yrkesutbildad arbetskraft inom båda industrin