LO fakta - alla fakta

I drygt tio år har gymnasieskolan varit kommunaliserad. Under en något kortare period har vi haft dagens treåriga yrkesförberedande program. De yrkesinriktade programmen på gymnasieskolan står för det mesta för den grundläggande yrkesutbildningen i Sverige. Samtidigt finns så gott som inga kommuner i Sverige som erbjuder alla 17 gymnasieprogrammen. Dagens situation innebär att ingen tar ansvar för att alla dessa program ska finnas på ett rimligt avstånd till eleven. Enskilda kommuner kan inte klara det, men det finns inte heller någon annan som tar ansvar. Idag är det så gott som slumpmässigt vilka utbildningar som erbjuds på pendlingsavstånd till gymnasieeleverna. I denna studie visar det sig att det finns mycket stora skillnader mellan länen, både när det gäller hur många ungdomar som går färdigt olika program och hur många som inte blir färdiga med sin utbildning. I många län har en del av de traditionella yrkesprogrammen krympt ihop till nästan ingenting. Samtidigt vet vi att det är brist på yrkesutbildad arbetskraft inom båda industrin

LO har i ett antal rapporter studerat de anställdas datoranvändning. Nu kan vi följa upp resultaten och visa vad som har hänt. Underlaget är, liksom tidigare, frågor som ställts till ett slumpmässigt urval i besöksintervjuer inom ramen för Statistiska centralbyråns (SCBs) undersökningar av levnadsförhållandena. Siffrorna för år 2004 har just blivit klara och man kan konstatera att datori-seringen i hemmen fortsätter. Resultaten visar till exempel att såväl tillgången till dator i hemmet och Internet som den faktiska datoranvändningen har ökat mycket starkt.

Dan Andersson anförande i Visby den 4 juli, 2005. Tillit och socialt kapital - om tilliten till framtidens välfärd.

LO- ekonomernas rapport Krav för tillit, 060704 För att välfärdsystemet ska upprätthållas är det centralt att människor känner tillit till systemen. Att alla som bidrar också upplever att systemet används på rätt sätt och att de har en reell trygghet om de en dag blir sjuka eller arbetslösa. Rapporten diskuterar vad som är fusk och vad som är felanvändning i socialförsäkringsystemen. Hur kan man se på den enskildes personliga integritet och hur upprätthålls tilliten till systemen. De undersökningar som finns tycks inte tyda på att fusket har ökat. Att sänka ersättningnivåerna för att tvinga ut människor i arbete skulle slå hårt mot de grupper som redan har det svårast. Det är inte rätt väg att gå. Istället handlar det om att upprätthålla arbetslinjen med hjälp till rehabilitering och omställning, en arbetsmiljö som gör att det går att arbeta hela livet ut och en samordning av de insatser som görs lokalt och centralt för att öka sysselsättningen.

Nästan tre av tio LO-medlemmar – 29 procent hade varken tillgång till fritidshus eller har gjort någon semesterresa under föregående år. Det visar nya analyser som LO-utredaren Sven Nelander gjort om LO-medlemmarnas semestervanor. Jämförelser med tidigare undersökningar visar att den tidigare mycket positiva trenden har brutits. Mellan 2002 och 2004 har andelen LO-medlemmar som varken har tillgång till fritidshus eller gjort någon semesterresa ökat från 24 till 29 procent. Av betydelse har säkert varit den försämring som skett på arbetsmarknaden under denna period. Många känner oro för sina jobb. Så mycket som drygt 35 procent av LO-medlemmarna uppgav år 2004 att det under de senaste tolv månaderna har skett uppsägningar av personal på den egna arbetsplatsen eller varsel om uppsägning eller permittering.

LO-ekonomerna presenterar i rapporten ”Vad vill egentligen moderaterna?” en analys av moderaternas ekonomiska politik. I rapporten beskrivs dels vilka fördelningseffekter moderaternas politik – med sänkta ersättningsnivåer och sänkta skatter – skulle få. Dels förs en diskussion om vilka effekter förslagen kan komma att få för arbetsutbudet samt effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män.

OH-bilder från presskonferensen "Vad vill egentligen moderaterna"? OH-material från Dan Andersson och Albin Kainelainen

Det offentliga stödet för tandvård duger inte, tycker fackligt aktiva i LOs medlemsförbund. Det var tydligt på senaste LO-kongressen, sommaren 2004, när det slogs fast att LO ska verka för att det inte ska kosta mer att gå till tandläkaren/tandhygienisten än att gå till läkaren. Devisen ”tänderna är en del av kroppen” segrade. Även inom flera LO-förbund har frågan tagits upp av medlemmarna i form av motioner till kongresser och liknande, bland annat inom Kommunal. Medlemmarna tycker helt enkelt att det är för dyrt att gå till tandläkaren och är rädda för att det kommer att leda till allt större klasskillnader i tandhälsa - att man kan se i munnen vilken klass en person tillhör. Regeringens hållning har varit att stödet till tandvård ska utökas när statsfinanserna så tillåter. Men det räcker inte. I denna rapport sammanställs faktaunderlag som pekar på brister i det offentliga tandvårdsstödet och LO presenterar sin syn på vad som behöver göras. Rapporten har skrivits av Åsa Forssell.

Denna skrift bygger på LOs vision om ett helnyktert och drogfritt arbetsliv. Tillsammans med narkotikan hotar alkoholen i dag både folkhälsan och arbetskraftförsörjningen. Alkohol och droger påverkar sjukfrånvaron, antalet olyckor, kvaliteten på utfört arbete och de sociala relationerna på arbetsplatsen.

Kalendarium för Arbetets Museum juni-augusti 2005.

"Näringslivet befäster positionen" Rapporten är den sjätte i LOs serie om maktelitens inkomstutveckling.

När och hur ska riksdagen bedriva aktiv finanspolitik. (Underlag från seminariet den 24 maj).

Gd Ingemar Hansson, Tankeram för Konjunkturinstitutets reproränterekommendationer. (Underlag från Seminariet den 24 maj).

Anförande av Lars Heikensten, Riksbanken från seminariet om Stabiliseringspolitiken den 24 maj.

Inledningen till seminariet om Stabiliseringspolitikens möjligheter och begränsningar den 24 maj.

Kommentar till påståendet att "många förtidspensionärer och långtidssjuka är egentligen arbetslösa" I rapporten "Alla behövs", skriven av Jan Edling (JE) visas bl.a. att andelen förtidspensionärer och långtidssjuka är högre i glesbygdskommuner med extra hög arbetslöshet. Utifrån detta resultat samt med hjälp av beräknade korrelationskoefficienter drar JE slutsatsen att en stor andel av de förtidspensionerade och långtidssjuka egentligen är arbetslösa. Arbetslöshetens problem skulle därför enligt JE vara betydligt större än vad som framgår av officiell statistik.

De senaste månaderna har det förts en högljudd diskussion om hur många som är arbetslösa i Sverige. För oss på LO som dagligen arbetar med arbetslöshetsstatistik har diskussionen i många fall närmat sig det absurda. Vad är arbetslöshet? Arbetslöshet i ekonomisk mening uppstår när utbudet är större än efterfrågan på arbetskraft. I nationalencyklopedin tolkas begreppet som att ”arbetslöshet råder när personer kan och vill arbeta och är aktivt arbetssökande men inte finner arbete. I de svenska arbetskraftsundersökningarna klassas en person som arbetslös när den inte är sysselsatt och aktivt söker arbete.”

Dagens ekonomiska politiska institutioner är präglade av de problem som kännetecknade 1970- och 1980-talen: hög löneinflation, brist på sparande i ekonomin, en svag produktivitet samt offentliga finanser i obalans. Nuvarande ekonomiska miljö skiljer sig från tidigare decennier. Produktiviteten är väsentligt högre än tidigare, det är stora överskott i sparandet, inflationen ligger långt under ett snävt satt inflationsmål och styrräntan är på en historiskt låg nivå. Arbetslösheten ligger dock på en oacceptabelt hög nivå och sysselsättningsgraden på en oacceptabelt låg nivå. BNP utvecklingen är samtidigt mycket god genom den höga produktiviteten.

Rapport utgiven av LOs arbetsgrupp om de yrkesförberedande programmen i gymnasiet. Det är inte så illa men det går att bli bättre. Och framförallt måste en rad åtgärder komma till för att höja kvaliteten och öka attraktionskraften. Det handlar bland annat om: Fack, arbetsgivare och skola måste samarbeta och samla krafterna regionalt. APUn bör certifieras och tidigareläggas. Företagen får betalt för de kostnader man har när man tar emot APU-elever. Undervisningslokaler måste bli mer attraktiva och främja en integrerad undervisning mellan karaktärs- och kärnämnen. Öka rekryteringen genom ambassadörer, aktiv prao och ett ökat samarbete med syo-funktionen i skolan.