Fråga facket Fråga facket

EU-förslag hotar svensk arbetsmarknad

Kollektivavtal LO säger bestämt nej till förslaget om lagstadgade minimilöner i EU. Ytterst handlar det om Sverige ska ge ifrån sig makten över arbetsmarknaden till politikerna i EU.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

LOs förste vice ordförande Therese Guovelin tar strid för den svenska partsmodellen när EU-kommissionen nu lägger ett förslag om lagstadgade minimilöner.

Det ”vattentäta” undantag som nämns för länder med kollektivavtalade villkor håller inte vid en prövning i EU:s domstol, menar LO.

- Det skyddet är bara en illusion. Som förslaget är utformat är det till sist ändå EU-domstolen som avgör, säger Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande.

För LO är höjda löner i Europa högt prioriterat. Det är inte målet, utan metoden som LO allvarligt kritiserar. För att stärka arbetstagarnas trygghet i hela EU krävs regler som respekterar alla arbetsmarknadsmodeller.

- Hur mycket du ska ha i lön, vilket kollektivavtal som ska gälla på din arbetsplats eller hur hög avtalspensionen blir den dag du slutar jobba, är frågor som vi i dag gör upp om med arbetsgivarna i kollektivavtal. Om förslaget blir verklighet ger vi ifrån oss den makten till byråkraterna i EU, säger Therese Guovelin.

Enligt EU:s grundlag, fördraget, har unionen inte rätt att lagstifta om löner. Lönebildningen är upp till varje medlemsland. Ett tvingande lagförslag är dessutom ett brott mot det löfte Sverige fick när vi gick med i EU 1994. Nämligen att den svenska kollektivavtalsmodellen skulle vara fredad.

Läs mer om LOs syn på lagstadgade minimilöner i EU