LO fakta - alla fakta

- Det är glädjande att integrationen i arbetslivet gjort stora framsteg. Men det återstår ändå mycket att göra. Vi kan inte ha en utveckling där människor ställs utanför arbetslivet. Facket måste fortsätta att engagera sig aktivt i integrationsfrågorna och med kraft driva den sociala och etniska integrationen målmedvetet och långsiktigt. Integration kommer tveklöst att vara en av våra allra största fackliga och politiska utmaningar framöver. Det säger LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin i en kommentar till rapporten ”Integration 2004 – Fakta och kunskap” som ingår i en serie LO-rapporter som publiceras inom ramen för projektet Lika värde – Lika rätt.

Integration 2004 - Fakta och kunskap

Det handlar om din framtid. Glöm inte att rösta den 17 september. En tidning med intervjuer och reportage som tar upp viktiga frågor inför valet.

The Swedish model is not a steady state. The "model" is adjusted according to changing preconditions, but the aim to combine high growth and employment rates with a sustainable social development remains the same. This report gives a brief description of today's Swedish model and notably the economic policy regime.

Detta är den första i en serie rapporter om globala utmaningar, för Sverige och Världen. Rapporten tar upp hur globaliseringen påverkar den sociala utvecklingen i u-länder, visar på nya fakta och förändringar som globaliseringen fört med sig och ger förslag och idéer kring hur vi kan förändra tillståndet i världen.Vi tror att rapporter som denna behövs för att lyfta diskussionen om hur vi framöver ska hitta nya samverkansformer mellan olika aktörer i det globala samfundet.

LO-förbundens avtalssekreterare beslöt under våren 1996 att en årlig kartläggning skulle genomföras. Den senaste kartläggningen gjordes 1997. Denna rapport bygger på avtal från olika LO-förbund vilka är indikerade av förbunden som särskilt viktiga avtal inom deras område. Som jämförelse finns även ett antal tjänstemannaavtal medtagna. Efter varje avtalsrörelse ska en kartläggning göras. Kartläggningen har som inledning till vissa kapitel en kortfattad beskrivning av lagstiftningen så att det blir lättare att se sambandet mellan lag och avtal.

Den borgerliga alliansen går till val på att göra det mer lönsamt att arbeta. LO-ekonomerna visar i en rapport att detta inte stämmer. I rapporten visar LO-ekonomerna att den borgerliga alliansen inte bara vill använda en betydande del av statens resurser till andra ända­mål än att stimulera arbetsutbudet utan också att de för en politik som både gör ekonomin mindre rationell och dessutom minskar arbetsutbudet.

Vad händer efter den 17 september? Är de så kallade "nya" moderaterna så nya? Har verkligen Fredrik Reinfeldt personligen och hans moderater ändrat inställning till arbetsrätten efter att ha bekämpat den i årtionden? Hur blir det med centerpartiets förslag om att slopa anställningstryggheten för alla under 26 år och kristdemokraternas och folkpartiets förslag om att försvaga möjligheterna till fackliga stridsåtgärder? Blir Svenskt Näringslivs sju förslag om att inskränka strejkrätten verklighet om det blir en borgerlig regering efter den 17 september? LO har bett Dan Holke, chefsjurist på LO-TCOs Rättskydd att försöka bidra till önskad klarhet om de förslag som trots allt finns och vilka konsekvenser det kan få.

Nya siffror visar att nästan fyra av tio LO-medlemmar – 38 procent – inte har tillgång till någon daglig tidning i bostaden (inte heller kvällstidning eller varannandagstidning). Av alla anställda är det drygt tre av tio, 31 procent, som inte har tillgång till någon daglig tidning. I absoluta tal innebär det nästan 1,2 miljoner anställda. Antalet personer som lever i dessa familjer är självfallet ännu fler. Andelen LO-medlemmar utan daglig tidning var 10 procent år 1968, 19 procent i början av 80-talet, 23 procent i början av 90-talet, 35 procent i början av 2000-talet och 38 procent idag. Också bland TCOs och SACOs medlemmar har andelen utan daglig tidning ökat starkt. För gruppen anställda som helhet har andelen som inte har tillgång till daglig tidning i bostaden ungefär fördubblats under en period av 25 år – från 16 procent åren 1980/81 till 31 procent år 2005.

LO har gjort en ny studie av den fackliga organisationsgraden utifrån ett integrations-perspektiv. Denna visar något uppseendeväckande att rankinglistan efter facklig organisationsgrad toppas av utlandsfödda kvinnliga arbetare (drygt 84 procent), följda av svenskfödda kvinnliga arbetare och svenskfödda kvinnliga tjänstemän (knappt 83 procent). En liten bit längre ner, med en facklig organisationsgrad på 77-79 procent, återfinner vi utlandsfödda kvinnliga tjänstemän, svenskfödda manliga arbetare och utlandsfödda manliga arbetare. Lägst facklig organisationsgrad har svenskfödda manliga tjänstemän (74 procent) och utlandsfödda manliga tjänstemän (72 procent).

De flesta skrifterna om internationaliseringen följer ett gemensamt mönster. De tar avstamp i ett besök som författarna gjort i Kina men oftast också Indien. Författarna beskriver den fantastiska utvecklingen i dessa länder och de problem som Sverige därigenom står inför. Få av dessa moderna ”upptäcksresanden” ägnar dock särskilt mycket möda åt att studera den påverkan internationaliseringen faktiskt haft på Sverige.

Drygt var fjärde LO-medlem, 27 procent, hade varken tillgång till fritidshus eller har gjort någon semesterresa under föregående år. Det visar nya analyser som LO-utredaren Sven Nelander gjort avseende LO-medlemmarnas semestervanor.

- För makteliten i företagen är det oftast enskilda avtal som gäller och lönerna sätts i praktiken av en liten grupp som trissar upp löner och andra villkor mot allt mer orimliga nivåer. Våra undersökningar visar att näringslivets toppar på drygt 20 år mer än tredubblat sitt redan stora försprång till en genomsnittlig industriarbetarlön. Detta leder till stora risker för lönebildningen. Det konstaterar LOs förste vice ordförande Erland Olauson med anledning av LOs nya rapport Makteliten litar på sig själv, i serien om maktelitens löner.

Tillgången till dator i hemmet och användningen av Internet har ökat dramatiskt bland LOs medlemmar. LOs rapport Dator, jämlikhet och könsroller visar på att både jämlikheten och jämställdheten ökat under perioden 1998 till 2005. Ökningen är större bland arbetare än bland tjänstemän och större bland kvinnor än bland män. Även de något äldre vill i ökande grad ta till sig och utnyttja den nya informationstekniken. I en internationell jämförelse visas att Sverige, tillsammans med Nederländerna, Luxenburg och Danmark, utgör den grupp av länder inom EU där tillgången till Internet är allra högst.

Andelen män som aldrig läser böcker ökade kraftigt under tjugoårsperioden 1982 till 2003. Goda tecken visar på att den trenden kanske har brutits. Det framkommer i en ny rapport från LO där en uppföljning gjorts över bokläsandet under perioden 2003 till 2005.

Lön och löneutveckling för industriarbetare i 31 olika länder år 2000-2004

I den offentliga debatten om migration förekommer ofta felaktiga påståenden om hur samhällsekonomin påverkas av rörlighet på arbetsmarknaden. Felaktiga påståenden hörs även ofta gällande fackets syn på att arbetstagare rör sig över nationsgränserna. Förutom att analysera ämnet arbetskraftsinvandring, vill därför LO också ta tillfället att avliva en och annan myt som florerar i samband med denna diskussion.

Ukraina, Vietnam, Ryssland - tre arenor för fackligt engagemang I Ukraina kämpar Tamara Ivanova-Butovitjs för kvinnors rätt att behålla jobbet när de blir gravida. I Vietnam utbildar IF Metall vietnamesiska fackföreningar när de nu för första gången ska förhandla med en privat arbetsgivare. I Ryssland är ett vanligt problem för facket att internationella företag som etablerar sig motarbetar att de anställda organiserar sig fackligt. Tre platser, tre länder, tre olika former av fackligt arbete, men det är ändå samma kamp och samma mål. Internationellt samarbete är grund för allt fackligt arbete. Globaliseringen har ändrat förutsättningarna men grunddragen i löntagarnas kamp är desamma som i alla tider: Facklig organisering. Kamp för kollektivavtal. Internationellt fackligt samarbete. Solidaritet över gränserna. Den här bilagan berättar om några exempel på fackets kamp runt om i världen.

Hur kommer det sig att personer med utländsk bakgrund har lägre lön, lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än de med svensk bakgrund? Varför finns dessa skillnader oavsett individernas utbildningsnivå? Varför försvinner inte skillnaderna efter ett antal år på den svenska arbetsmarknaden? I studien ”Måste alla heta som Svensson?” används ett helt nytt angreppssätt för att belysa dessa frågor. Kan det vara så att efternamnet har betydelse på den svenska arbetsmarknaden? Syftet med studien, som är ett samarbetsprojekt mellan Nationalekonomiska institutionen på Stockholms universitet, Integrationsverket och LO, är att undersöka om situationen på arbetsmarknaden förändras för utrikes födda personer som bytt efternamn i jämförelse med utrikes födda som inte gjort det.

Sedan mitten av 1990-talet har de nominella löneökningarna i Sverige etablerats på en nivå som överensstämmer med de viktigaste konkurrent­länderna i Europa. Samtidigt har Sverige haft en klart högre tillväxt än konkurrenterna i det övriga EU-området. Därför menar LO-ekonomerna att den rådande Europanormen inte är tillräcklig som rättesnöre för den svenska lönebildningen, utan måste kompletteras med en biregel.