LO fakta - alla fakta

What can be done to take the capitalist system out of its current predicament? What can unions do to reverse the trend to inequality and direct capitalism into a more socially desirable direction? This report shows a way forward. It makes the case that the best path forward for capitalism is to increase workers’ stake in the capital of their firm and in capital ownership more broadly and that the best strategy for unions is to take a lead role in promoting this development. 

Maktstrukturerna klass, kön och etnicitet samspelar och gör att skillnaderna på arbetsmarknaden och i arbetslivet är stora. En viktig förklaring till att utrikes födda med upp till tio år i Sverige har en särskilt svag ställning på svensk arbetsmarknad är höga krav för att få arbete när arbetslösheten är hög och att de stödjande etableringsinsatserna fungerar dåligt. Det skriver LO-utredaren Ulrika Vedin i rapporten I skuggan av hög arbetslöshet – om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering.

Europa visar tecken på en ekonomisk återhämtning. Den något starkare utvecklingen i Europa bidrar till att svensk BNP ökar med 3 procent i år och med 3, 5 procent 2016. Samtidigt sjunker inte arbetslösheten nämnvärt utan bedöms bli 7,6 procent 2016. För att nå en lägre arbetslöshet krävs en mer expansiv finanspolitik. Detta visar LOs rapport Ekonomiska utsikter våren 2015.

Huvudorsaken till den svaga världsekonomin och till att återhämtningen efter krisen 2008 inte tagit fart är den historiskt låga löneandelen, dvs att kapitalägarna tar en allt större del av överskotten i ekonomin. Medicinen mot detta är en mer offensiv lönepolitisk strategi i en internationell kontext. Det skriver Erik Bengtsson, ekonomhistoriker vid Göteborgs universitet, i den nya rapporten Samhällsekonomi i koma - kan höjda löner återuppliva den?

LO anser att, givet dagens konstruktion av pensionssystemet, så är en funktion som balanseringen nödvändig. Balanseringen har till uppgift att säkra systemets finansiella stabilitet och långsiktiga förmåga att betala ut pensioner enligt de åtaganden som gäller. LO anser dock att det är mycket angeläget att Pensionsgruppen diskuterar frågan om inkomstpensionens finansiering, dvs om 16 procent är tillräckligt för att garantera långsiktigt hållbara pensionsnivåer.

LOs principiella uppfattning är att SGI-skyddet inte får användas som bestraffningsinstrument rörande aktiviteter som sker inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Ett förlorat SGI-skydd ger allt för långtgående och oproportionerliga konsekvenser för de situationer då en person deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program men har avstängts från rätt till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning.

LO delar utredningens uppfattning att det, vid sidan av Solvens II-regel-verket, behövs en särskild lagreglering för de organisationer som enbart tillhandahåller tjänstepensionsverksamhet. LO anser, liksom utredningen, att en sådan särskild sektorreglering är nödvändig för att göra det möjligt för arbetsmarknadens parter att skapa anpassade lösningar kring ägandet av avsatta tjänstepensionsmedel, medelsförvaltning och frågor relaterade till avkastning och risk.

LO anser att det finns ett behov av en arbetsrättslig lagstiftning som skyddar arbetstagare som slår larm. LO anser dock att utredningens lagförslag inte uppnår önskvärd skyddsnivå och att utformningen av förslaget, som innebär att en mängd svårtolkade juridiska begrepp ska bedömas, leder till att förslaget torde vara svårt att tillämpa för arbetstagare och arbetsgivare.

Utredningens lagförslag är tydligt och pedagogiskt utformat, något som är nog så viktigt för att bestämmelserna ska kunna få fullt genomslag på arbetsplatserna. En metodinriktad lagstiftningsmetod, istället för en mer målinriktad som den gällande, kan förhoppningsvis innebära att det blir lättare att förstå vad som krävs för att lagens krav ska uppfyllas.

Den grova organiserade brottsligheten ställer till med stor oreda i det svenska samhället. Att komma tillrätta med denna typ av brottslig verksamhet är i första hand en sak för samhällets rättsvårdande funktioner. Men det är också en facklig angelägenhet.

Organiserad brottslighet är en utmaning för samhället. På flera sätt. Den delen av den organiserade brottsligheten som bygger på våld och hot om våld, så kallat våldskapital, skapar otrygghet för medborgare. Utmaningen ligger också i att denna typ av brottslighet skadar medborgarnas tilltro till rätts- och samhällssystemet. Förekomsten av organiserad ekonomisk brottslighet kan verka avskräckande för investeringar och seriöst företagande. Det skadar samhällsekonomin.

LO ställer sig bakom promemorians förslag om ändringar i valfrihetssystemet för etableringslotsar. Ett dåligt fungerande valfrihetssystem försvårar arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och kan även inverka menligt på nyanländas möjlighet till snabb etablering arbetsmarknaden.

I betänkandet föreslås att Försvarsmakten och andra offentliga instanser ska arbeta mer med information i olika former och fora för att öka intresset för Försvarsmakten bland allmänheten och på så sätt stärka och stödja rekryteringen. LO delar betänkandets bedömning.

Svenska arbetsgivare tycks få allt svårare att hitta rätt arbetskraft, samtidigt som de lägger allt mer tid och resurser på sina rekryteringsprocesser. Detta återspeglas i längre vakanstider, vilket för med sig betydande samhällsekonomiska kostnader. Myndigheten bör därför på nytt få ett skarpare uppdrag att ge stöd åt arbetsgivare att tillsätta vissa svårfyllda platser. Som en del i detta bör ett bättre stöd kunna ges även till arbetssökande med bättre jobbchanser. Det skriver Axel Cronert, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet i den nya rapporten Arbetsförmedlingen och arbetskraftsförmedlingen – missbedömd eller dömd att misslyckas?

Antalet arbetslösa i program var under 2014 kvar på höga nivåer. Garantiprogrammen ”Jobb och utvecklingsgarantin” och ”Jobbgarantin för unga" utgör de största insatserna. Rapporten visar att polariseringen på arbetsmarknaden ökar. Förgymnasialt utbildade drabbas hårdast och har störst risk att hamna i långtidsarbetslöshet.

LO presenterar i dag sin fjortonde rapport i serien om maktelitens inkomster: Makteliten – svävar ovanför. Rapporten visar att år 2013 hade de 200 toppositionerna i snitt en årlig inkomst före skatt motsvarande 17 industriarbetarlöner.

Om Sverige ska kunna nå ned till fyra procents arbetslöshet måste det finansiella sparandet kraftigt förändras i expansiv riktning. Den offentliga sektorn bör därför under den kommande 20-årsperioden planera för ett årligt underskott på tre procent av BNP. Statens upplåningsränta skulle ändå inte bli högre eftersom vi i dag kan låna pengar till nästan ingen räntekostnad. Dessa pengar skulle, förutom att bidra till att minska arbetslösheten, räcka till en totalrenovering av Sverige. Det skriver LOs tidigare chefsekonom P-O Edin i rapporten Totalrenovera Sverige.

LOs samordnade lönepolitik handlar i grunden om att övervinna det kollektiva handlandets dilemma. En enskild grupp kan vinna på att ta ut mer i löneökning än vad det tillgängliga utrymmet medger, men om alla söker tillgodose den egna gruppen förlorar alla i längden. Det skriver LO-utredarna Sofie Rehnström och Robert Sjunnebo i rapporten Tillsammans - LO-samordning och samverkan i praktiken.

Arbetarkvinnor har de klart sämsta ekonomiska villkoren på den svenska arbetsmarknaden med en genomsnittlig faktisk månadslön på 17 538 kronor i månaden. Bäst villkor har män i tjänstemannayrken med en genomsnittlig faktisk månadslön på 37 539 kronor. Kvinnor i tjänstemannayrken har 28 612 kronor i faktisk månadslön. Det visar årets upplaga av Sveriges Jämställdhetsbarometer.