LO fakta - alla fakta

Det kan konstateras att intresset för gymnasieskolans yrkesutbildningar är alldeles för litet för att motsvara de rekryteringsbehov som många branscher har. LO har sedan länge lyft behovet av ökade satsningar på vuxenutbildning, yrkeshögskoleutbildningar samt arbetsmarknadsutbildning. Det är därför hoppfullt att regeringen nu aviserat ökade satsningar på dessa områden. Av särskilt strategisk betydelse är utbildningar inom yrkesvux och arbetsmarknadsutbildningen av det enkla skälet att det i de utbildningsformerna finns möjligheten att bedriva grundläggande yrkesutbildning med inriktning på bristyrken.

LO kan konstatera att Yrkesprogramsutredningen fått flera tilläggsdirektiv under utredningens gång, och att en del uppdrag har återkallats och överlämnats till Gymnasieutredningen. LOs uppfattning är att i de fall dessa förändringar syftat till att relativt snabbt kunna lägga fram konkreta förslag utifrån betänkandet är det enbart av godo. Yrkesutbildningen på gymnasial nivå behöver förändras och utvecklas. Det gäller såväl ungdomsskolan som vuxenutbildningen.

LO anser att Skatteverkets förslag bör genomföras då det har goda förutsättningar att motverka brottslighet, främja rättvis konkurrens och minska skattefelet.

Sverige har en icke-fungerande bostadsmarknad. Produktionen av bostäder har allt sedan slutet av 1990-talet kraftigt understigit kända behov. De skenande bostadspriserna och den medföljande höga skuldsättningen speglar den dåligt fungerande bostadsmarknaden.

LO anser att Energimyndigheten på ett tydligt sätt har pekat ut de stora utmaningar som svensk energiproduktion och energiförsörjning står inför. LO menar dock att det är otydligt i vilken utsträckning forskningsinsatserna i praktiken kommer att bidra till att hantera utmaningarna inom energisektorn. Det gäller såväl forskningens inriktning, som är väldigt allmänt beskriven, som förslaget till ytterligare resurser. LO ser dock inte anledning att ifrågasätta de insatser som Energimyndigheten vill använda de ytterligare 460 miljoner kronorna till.

LO anser att utvärderingens syn på hur penningpolitiken bedrevs under 2010 och 2011 är felaktig. LO menar att politiken var för stram och att det inom direktionen fanns en minoritet som tydligt motsatte sig den förda politiken.

LO delar flera av Långtidsutredningens slutsatser, bland annat att Sverige i flera avseenden har en av världens bästa arbetsmarknader med högt arbetskraftsdeltagande och hög sysselsättningsgrad, att goda färdigheter är nyckeln för att etablera sig på svensk arbetsmarknad, att det inte är sannolikt att det kommer att växa fram en svensk låglönemarknad och att förebyggande arbetsmiljöarbete är viktigt för att anställda ska kunna arbeta längre.

Med utgångspunkt från en rad verkliga fall åskådliggör rapporten några av de viktigaste mekanismerna som bidrar till smutskonkurrens på svensk arbetsmarknad, det vill säga konkurrens med lägre löner och sämre arbetsvillkor. De förhållanden och i många fall tragiska människoöden som beskrivs i rapporten är inte unika för Sverige. I hela Europa, på EUs inre marknad, har det växt fram olika metoder för att utnyttja skillnaderna i löner och anställningsvillkor.

Problemen med den svenska järnvägen i dag är uppenbara. Förutom problematik med tillförlitlighet, punktlighet, bristande underhåll och otydlig styrning är också kapaciteten alldeles för låg på viktiga sträckningar. Med nya höghastighetsbanor skulle kapacitet kunna frigöras på den redan i dag existerande järnvägen, vilket skulle bereda utrymme för både godstrafik och lokal samt regional tågtrafik.

Det går bra för den svenska ekonomin. Hög tillväxt och stark sysselsättningstillväxt ger förutsättningar för att klara utmaningarna för den svenska modellen. Detta visar Ekonomiska utsikter våren 2016.

De senaste årens höga flyktingmottagande har skapat en intensiv debatt om nyanländas vägar till arbete. Att främja etablering på arbetsmarknaden är en central uppgift för politiken och för arbetsmarknadens parter. I sökandet efter insatser för framgångsrik och varaktig etablering är det viktigt att se till hur kraven på arbetsmarknaden ser ut, och vilka målgrupper som är i behov av insatser.

LO, TCO och Saco anser att det är oerhört angeläget att alla typer av tvångsarbete avskaffas. Tvångsarbete är en kränkning av offrens mänskliga rättigheter och ett hinder mot att uppnå anständiga arbetsvillkor. Sverige har ratificerat konvention nr 29 och röstat ja till protokollet vid arbetskonferensen. Vi anser att Sverige ska ratificera protokollet.

LO, TCO och Saco anser att regeringen skyndsamt bör anta den aktuella rekommendationen. LO, TCO och Saco finner att det inte föreligger några hinder av den art som skulle försvåra eller förhindra ett antagande av rekommendationen. LO, TCO och Saco anser att ett antagande av rekommendationen på ett positivt sätt kan fungera preventivt mot att den informella ekonomin ökar. Rekommendationen bör ses i en global kontext av en alltmer avreglerad arbetsmarknad där möjlighet och tillgång till socialt skydd, regleringar på arbetsmarknader och skattetransfereringar är undermåligt utformade.

Asylrätten är en viktig del av de mänskliga rättigheterna. LO slår vakt om rätten till skydd undan t ex förföljelse och väpnade konflikter. Det är olyckligt att Sverige kommit i ett läge där regeringen anser att det är nödvändigt att tillfälligt begränsa asylreglerna. LO finner dock inget skäl till att överpröva regeringens beslut om att införa en tillfällig lag om att begränsa möjligheten till uppehållstillstånd. Lagen föreslås gälla i tre år. Efter denna treårsperiod förutsätter LO att Sverige återigen normaliserar regelverket kring asyl och uppehållstillstånd.

Behovet av en lagstiftning på området har inte på något sätt minskat sedan LO-styrelsen avgav sitt yttrande över delutredningen Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78). En lagstiftning på området är nödvändig. Det offentliga ska inte kunna underminera den svenska arbetsmarknadsmodellen på sätt som skett, något som drabbat enskilda arbetstagare hårt.

Tio år av löften om att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska har inte infriats. I stället har oenigheten ökat inom LO. Det visar en granskning av avtalsrörelserna 2004–2013 gjord av frilansjournalisten Anna Danielsson Öberg.

LO-kongressen 2012 biföll kravet på att under kongressperioden tillsätta en arbetsgrupp med bred kompetens som utvärderar det allmänna pensionssystemet. Motivet till detta är oron för att det allmänna pensionssystemet inte kommer att kunna ge tillräckliga pensioner. Systemet har nu prövats i såväl goda ekonomiska tider som under svåra ekonomiska förhållanden. Samtidigt har en rad förändringar skett i det samlade socialförsäkringssystemet, liksom på arbetsmarknaden i stort, vilket påverkar pensionsutfallet. Även om människor lever längre så är det inte många av LO-grupperna som orkar eller kan arbeta längre.

LOs uppfattning är att kommitténs förslag innehåller flera förslag som innebär att Sverige på ett bättre sätt uppfyller sina förpliktelser enligt EU-rätten och övriga internationella förpliktelser. Vidare förstärks de utstationerade arbetstagarnas rättigheter.

Att minska arbetslösheten och att underlätta etableringen på arbetsmarknaden är en central uppgift för politiker, arbetsgivare och fackföreningar. I debatten om arbetsmarknadsetablering framförs allt oftare att sänkta lägstalöner skulle vara en bra lösning för att unga vuxna och nyanlända flyktingar ska få arbete. Men är sänkta lägstalöner verkligen den mirakelkur som förespråkarna saluför det som? Skulle det snabbt få genomslag? Är det i så fall önskvärt? Svaren på dessa frågor är med stor sannolikhet nej.

I Sveriges jämställdhetsbarometer 2016 framgår att det framför allt är kvinnor i arbetaryrken som halkat efter lönemässigt i jämförelse med kvinnor och män i tjänstemannayrken åren 2012 till 2014.