”Jag har jobbat sen jag var 15. Vi pratar om tre ynka månader av mitt liv där jag behövde hjälp.”

maj 27, 2021 10:58 f m

När Linda Wieselgren Edenholm behövde tryggheten som mest fick hon kalla handen i mötet med en trasig sjukförsäkring. Efter att ha gjort allt samhället bett om – arbetat sen ungdomsåren och betalat skatt – fanns inte stödet från samhället där för henne när sjukdomen slog till.

27 maj 2021

– Jag är så, så rädd för att bli sjuk. Jag kan få panikkänslor bara av att tänka på att hamna i den där situationen igen.

Linda Wieselgren Edenholm har precis tillfrisknat från covid-19. Hon känner sig mycket piggare nu, men anledningen till att hon är rädd har ganska lite med hennes faktiska hälsa att göra. Det hon är mest rädd för är nya konflikter kring en eventuell sjukskrivning.

Linda var 44 år gammal när hon för första gången behövde bli sjukskriven. Då hade hon arbetat sen 15 års ålder, med allt från lokalvård till assistans inom LSS. 

Sen kom en depression i vägen för livet. Läkare och psykolog sjukskrev henne direkt på 100 procent och sa att depression är något som måste få ta tid. Depression är något man ska ta på allvar. 

Är man sjuk så vill man inget hellre än att bli frisk.

– Trots att läkaren avrådde mig gick jag tillbaka till jobbet efter tre veckor, jag ville försöka. Är man sjuk så vill man inget hellre än att bli frisk. Och när man är frisk så jobbar man. Jag tänkte att det skulle gå bra. 

Men det gick inte bra. Ett par dagar på 75 procents tjänstgöring klarade hon innan både kollegor och arbetsgivare skickade hem henne. 

– Det känns som att jag blev räddad av dom på jobbet, de såg det jag själv inte fattade: hur oerhört dåligt jag mådde och att jag inte fungerade ens rent praktiskt.

Så Linda gick hem och sjukskrev sig åter på 100 procent. Kort därpå ringde Försäkringskassan och cirkusen drog igång.

– De kunde inte se ”en tydlig försämring i mitt mående” och syftade då på att jag nyss jobbat 75 procent men sen åter blivit helt sjukskriven. Som att ett tillfrisknande alltid har en spikrak kurva uppåt? Visst, det hade ju inte blivit en försämring från tidigare, för jag hade varit exakt lika sjuk hela tiden. Men det kunde de inte förstå. Mitt största misstag var att jag försökte jobba.

Eftersom Linda nyss hade arbetat ett par dagar på 75 procent fanns det alltså inget som talade för att hon nu skulle behöva återgå till heltidssjukskrivning. Inte enligt myndigheten i alla fall. 

Lindas läkare, psykolog och arbetsgivare däremot skrev intyg efter intyg, ringde och tog egna initiativ till kontakt med handläggare för att förklara på vilket sätt Linda var sjuk och hur hennes tillstånd totalt kolliderade med hennes arbetsuppgifter som stödaassistent inom LSS.

Linda är för sjuk för att jobba. Det går inte, hon får inte, hon ska inte. 
”Ingen tydlig försämring i mående.”
”25 procent sjukskrivning” blev svaret likväl från Försäkringskassan.

I början av helvetet blev jag bara mer deprimerad, som förlamad och fick ännu mer ångest.

– I början av helvetet blev jag bara mer deprimerad, som förlamad och fick ännu mer ångest. Jag fick ett otroligt dåligt samvete mot min familj, för att jag satte oss i den här ekonomiska situationen. Till slut blev jag nästan apatisk.

Under sjukskrivningen, som ”bara” varade i tre månader, fick Lindas familj istället leva på de sparpengar som skulle ha gått till semestern.

– Det är kanske inte mycket pengar för en del, men det var ändå något som vi sparat ihop till, som nu istället fick gå till vardagens överlevnad. ”Men har ni inte föräldrar som kan hjälpa er då?” frågade en handläggare, i ett av alla samtal. Jag visste knappt vad jag skulle svara. Som om det är det det handlar om?

När Linda så småningom började må bättre kom energin tillbaka – och med den även ilskan. 

– Jag har jobbat sen jag var 15. Alltid jobbat extra, jobbat hårt nästan uteslutande inom kommunen. Jag har ställt upp, ordnat och fixat för att inte behöva vabba för att inte vara till besvär, och sen när jag kraschar – vad får jag tillbaka? 25 procent av en redan ganska dålig lön. Vi pratar om tre ynka månader av mitt liv där jag behövde hjälp. 

Depressionen lättade och efter relativt kort tid blev Linda frisk och kunde börja arbeta igen. 

– Men jag vet ju att det finns en risk att jag faller tillbaka i depression och jag är livrädd för det. Att behöva göra om det här, att inte kunna jobba, bli utan pengar, bli så ifrågasatt. Att känna sig som en lögnare, bli paranoid, ifrågasätta sig själv och sitt eget mående gång på gång. Det var det värsta, diagnosen i sig blev på nått sätt sekundär. 

Lindas fackförbund gick vidare med hennes fall och överklagade. I kammarrätten vann hon och tre år senare fick hon ut den ersättning hon  haft rätt till hela tiden. 

”Läkarintyg och uppgifter i journalen ihop med arbetsbeskrivning ger starkt stöd för att hon inte har haft någon arbetsförmåga”, står det i domen. 

Jag blir så arg och ledsen och besviken för jag är övertygad om att politikerna vet hur illa det är. Varför gör de inget?

Linda tycker att hela sjukförsäkringssystemet känns rättsosäkert. 

– Jag blir nästan galen när jag tänker på det. Jag hade tur med en stöttande omgivning, en bra chef, rättsligt stöd och lite sparpengar. Men alla andra då? En ensamstående mamma i samma situation, hur fan klarar hon sig? Vem är sjukförsäkringen till för om inte henne?

– Jag blir så arg och ledsen och besviken för jag är övertygad om att politikerna vet hur illa det är. Varför gör de inget? Det här systemet gör folk bara sjukare. 

✤

Sverige har inte råd med en trasig sjukförsäkring – gå med i kampanjen

Det är bråttom. Just nu blir tusentals sjuka utförsäkrade. Många har långtidscovid och har själva slitit i pandemins frontlinje. Många förändringar måste till innan vi har en trygg sjukförsäkring.

Det är ett systemfel att vi som bär samhället och betalar skatt inte ska få känna oss trygga. Långtidssjuka, som inte vill något annat än komma tillbaka till jobbet, blir dubbelt bestraffade. Ofta kvinnor med vård- och omsorgsyrken som är livsviktiga. 

Våra krav:

• Sjukförsäkringens tidsgränser måste omvandlas till stödjepunkter, där den enskilde rustas med tydliga rehabiliteringsrättigheter. 
• Karensavdraget måste avskaffas permanent, för alla. Sverige är det enda landet i Norden som har kvar det!
• Försäkringsskyddet för de med otrygga anställningar måste förstärkas.
• Inkomsttaket i sjukförsäkringen måste höjas så att åtminstone 80 procent av de försäkrade får 80 procent av sin inkomst från sjukförsäkringen när de blir så sjuka att de inte kan arbeta.
• Det förebyggande arbetsmiljöarbetet behöver nya riktlinjer.