Publicerad i Dagens industri 7 mars 2016
Förra året sökte 83.400 personer i arbetsför ålder asyl i Sverige. Av dem är nära 90 procent mellan 20 och 44 år. Gissningsvis har en tredjedel högst nioårig grundskola, ungefär en tredjedel högskoleutbildning medan övriga har nioårig grundskola eller gymnasieutbildning.
Många tycks tro att det finns ett enkelt svar: sänkta löner. LO:s nya rapport, ”Sänkta lägstalöner – ett sidospår i etableringsfrågan”, visar att sänkta löner skulle vara ineffektivt på kort sikt. Sysselsättningen skulle endast påverkas marginellt.
Rapporten visar också att en lönesänkarstrategi på lång sikt skulle vara ineffektiv eftersom den syftar till att stimulera fram nya typer av låglönesegment och en förändrad branschstruktur i ekonomin. Det skulle innebära ett slöseri med mänskliga resurser parallellt med försämrad matchning på arbetsmarknaden.
Med tanke på de stora och växande behoven av yrkesutbildad personal till bristyrken inom bland annat vård och omsorg, hälso- och sjukvård, skolan och industrin, vore sänkta lägstalöner i sig ett oförnuftigt vägval.
Dessutom är det lägstalönerna inom hotell och restauranger, butiker, städ, vård och omsorg som pekas ut som för höga, det vill säga där lönerna redan är lägst. Att sänka dessa löner skulle fördjupa klassklyftorna.
Notan för migrationspolitiken skulle skickas till kvinnor och personer med utländsk bakgrund, eftersom det är de som i hög grad har dessa jobb.Sänkta löner som ”etableringsreform” skulle möjligen innebära att några fler skulle få jobb – till en betydligt lägre lön. Det är inget önskvärt scenario.
Den allra flesta som söker asyl har ett långt arbetsliv framför sig i Sverige. Vi bedömer att det viktigaste för att lyckas med hög sysselsättning på lång sikt är att satsa stort på att ta tillvara kompetens och höja kompetensen när grundläggande utbildning saknas.
I Sverige har vi goda erfarenheter av vuxenutbildning, både arbetsmarknadsinriktad och teoretisk. Kunskapslyftet 1997–2002 var framgångsrikt på längre sikt genom att lyfta grundskoleutbildade till gymnasiekompetens.
Personer som är väl rustade med utbildning kommer att ha goda möjligheter att få jobb. Det måste vara den centrala utgångspunkten för att underlätta etableringen för nyanlända.
Etableringsvägen får inte heller i så hög grad som i dag grusas av bristen på kunskaper i svenska.
För att underlätta nyanländas etablering efterlyser LO kraftfulla satsningar på investeringar och kunskaper.
Investeringar som skapar jobb. Nu ser vi en ljusning på arbetsmarknaden och en snabbt växande sysselsättning. Fler unga vuxna får jobb. Men Sverige behöver också investera stort, bland annat i fler bostäder, en bättre fungerande infrastruktur, i skolsystemet och välfärden. Kraftfulla investeringar av dessa slag skulle dessutom ge jobb. För att underlätta för de många nyanlända som står inför etablering de kommande åren, är en uthålligt hög efterfrågan mycket viktigt.
Ett brett kunskapslyft som gör att nyanlända kan möta arbetsmarknadens behov och krav. Det handlar först och främst om en effektiv vuxenutbildning för att höja kompetens till gymnasienivå, eftersom detta krävs för i princip alla jobb på den svenska arbetsmarknaden. Utbildningsinriktningar som det är hög efterfrågan på måste prioriteras.
De nyanlända som har gymnasie- och högskoleutbildning behöver få den validerad och ges möjlighet till kompletterande studier. På så sätt snabbas processen upp och kan inriktas på rätt jobb från början. Här kan arbetsmarknadens parter tillsammans med staten göra mer för att påskynda etableringen. Att få påbörja svenskundervisning redan under asyltiden kortar etableringstiden.
För det, relativt sett, mindre antal nyanlända som är äldre och där en längre utbildningsinsats inte är relevant behövs särskilt skapade jobb, liknande de tidigare plusjobben.
Effektiva vägar in i arbetslivet. Det räcker inte att nyanlända får relevant utbildning. Matchningen till rätt jobb måste också fungera. Nyanlända saknar ofta relevanta sociala kontakter och nätverk eftersom de är nya i Sverige.
Därför är det mycket viktigt att Arbetsförmedlingen kan lotsa och stödja arbetslösa genom goda kontakter med företag och organisationer. Det kommer att kräva resursförstärkningar och omprioriteringar på Arbetsförmedlingen.
Ulrika Vedin, utredare, LO
Ola Pettersson, chefsekonom, LO