LO fakta - alla fakta

Den här rapporten är en forskningsöversikt om boendesegregation och bostadsområdets betydelse - hur individer som bor nära varandra påverkar varandras livschanser.

Vilken betydelse har ens klasskamrater för hur väl man presterar i skolan? Vilken betydelse har ens vänner för det egna utfallet? Förstärks ojämlikhet genom kamrateffekter? Rapporten ger en översikt över forskningen kring hur individen påverkas av sin omgivning.

Föräldralediga kan förlora upp emot 30 procent av inkomsten efter skatt under föräldraledigheten. För de allra flesta troligtvis ett betydande inkomsttapp. Ersättning från Föräldrapenningtillägget utgör ett viktigt komplement och minskar inkomsttappet under föräldraledigheten med en tredjedel efter skatt.

Arbetslösheten är på väg upp – men kan pressas ned rejält med en aktiv finans- och penningpolitik. Resurser till kommunerna, vuxenutbildning, införandet av etableringsjobb och att Riksbanken avvaktar med att höja räntan är vad som krävs för att åstadkomma detta, enligt LO-ekonomernas prognos Ekonomiska utsikter hösten 2018.

Inkomstskillnaderna har ökat snabbare i Sverige än i något annat jämförbart land under de senaste 30 åren. En viktig del i att vända utvecklingen är att stärka den ekonomiska omfördelningen. LOs jämlikhetsutredning presenterar därför ett nytt program med sex åtgärder för att Sverige återigen ska nå jämlikhetstoppen.

LOs yttrande över SOU (2018:22) Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande av Mottagandeutredningen (A 2015:02) och Arbetsmarknadsdepartementets promemoria Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande.

Genom tekniska innovationer och framväxten av ny informationsteknik och nya sätt att organisera arbetet ser vi framväxten av den så kallade gig- och plattformsekonomin. Bara i Sverige är det 700 000 personer arbetar inom den här delen av ekonomin.

Boendesituationen är i dag problematisk för många grupper. Att flytta för till exempel arbete, relationer eller på grund av nya familjeomständigheter är svårt för många hushåll. Problemen på bostadsmarknaden befäster ojämlika strukturer och minskar människors frihet att leva sina liv som de skulle önska.

För de allra flesta människor i Sverige är lönearbete en ekonomisk nödvändighet. Möjligheten att själv ”välja” och styra över sitt liv begränsas därför under ett antal timmar varje vecka av de villkor och förutsättningar som råder på arbetet. Den tid vi tillbringar på arbetet har stor inverkan på hur vi mår, både på och utanför arbetet.

LO anser nu liksom tidigare att det är olyckligt att majoriteten av de konkreta förslag som finns rörande längre arbetsliv och höjda pensioner, i så hög grad är inriktade på förändringar i de pensionsrelaterade åldersgränserna. Enbart höjda åldersgränser kommer inte göra det möjligt för LO-grupperna att orka arbeta längre. Det är inte främst 67-årsgränsen i LAS som hindrar dem från att arbeta ihop en bra pension. Det som behövs är istället bättre fysiska och psykiska arbetsmiljöförhållanden, fler heltidsanställningar, färre visstidsanställningar och bättre möjligheter till omställning.

LO välkomnar förordningen om europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden, särskilt den förenklade ansökningsprocessen, den tematiska indelningen samt kopplingen till den sociala pelaren. Den unika och specifika kännedom som den regionala nivån besitter måste dock tillvaratas i det nya programmet. Därför är viktigt att de redan etablerade nationella nätverk och strukturer som fungerar kan fortsätta verka och vara en del i den nya sammanhållningspolitiken.

LO Kongressen år 2016 gav LOs styrelse i uppdrag att verka för att skillnaden i skatt mellan löntagare och pensionärer tas bort. Det är därför med stor glädje LO välkomnar regeringens förslag att avskaffa den orättfärdiga pensionärsskatten.

Den svenska representativa demokratin bygger i mycket stor utsträckning på insatser från lokalt och regionalt förtroendevalda fritidspolitiker. Att förtroendevalds möjlighet att fullgöra sitt uppdrag skyddas i lag, här relevant så som i den svenska kommunallagens bestämmelser om rätten till tjänstledighet för politiska uppdrag, möjliggör ett lika deltagande i demokratin oavsett individens ställning på arbetsmarknaden. Arbetstagaren är tack vare detta inte beroende av arbetsgivarens välvilja.

Högerradikala partier har blivit en etablerad del av det politiska landskapet i de flesta västeuropeiska länder under de senaste decennierna. Framgången för dessa partier har varierat över tid och på senare tid, i enstaka fall, även stagnerat eller gått bakåt.