Makteliten - Eliterna flyger högre

Rapport Det finns inget självklart sätt att avgränsa makteliten. Vi har gjort ett urval bland de positioner som ger avgörande makt att styra eller på annat sätt påverka den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen i Sverige, sammanlagt 200 elitpositioner.

Publicerad 2001-05-01 Uppdaterad 2016-02-23

Kopiera länk för delning

Visa filen (pdf)

Elva maktgrupper

Urvalet har vi hämtat från elva maktgrupper i samhället: näringslivet, regering/riksdag, arbetsmarknadens parter, statliga verksamheter, kommunerna, kommunala bolag, "överhetssamhället" (militären, kyrkan och domstolarna), media, universitets- och forskarvärld, ekonomer samt folkrörelserna.

De elva maktgrupperna kan delas in i tre grupper:

den ekonomiska eliten, som är näringslivets toppar,
den demokratiska eliten, som är de folk- och förtroendevalda,
den byråkratiska eliten, främst de som styr stat och organisationer utan att vara förtroendevalda.

Inkomstutvecklingen för våra elitpositioner jämförs med den genomsnittliga industriarbetarlönen respektive år. Det gör att vi kan se hur inkomstklyftan mellan eliten och industriarbetaren har förändrats över tiden.

Det finns ingen offentlig statistik i Sverige över inkomstutvecklingen för den krets som brukar kallas makteliten. Det är för att avhjälpa den bristen som LO har tagit initiativ till rapportserien om maktelitens inkomstutveckling. Detta är tredje rapporten i denna serie.

Utöver en uppföljning av föregående rapporter har vi i år även granskat de internationella toppchefernas löner, löneutvecklingen för statsministerposten de senaste 50 åren och inkomstutvecklingen för den fackliga eliten. Dessutom har vi tittat närmare på den svenska fondförvaltareliten.