Fråga facket Fråga facket

Klassamhällets dolda leende

Rapport Ojämlikheten i tandhälsa ökar. Det konstaterar alla som närmare studerat frågan. Detta är också den bild som växer fram i denna rapport. De växande klasskillnaderna avspeglar sig i ökad utsträckning i våra leenden. Arbetslösa, sjukskrivna är särskilt utsatta och halkar efter. Det finns också stora och växande skillnader i tandhälsa mellan barn med olika socioekonomisk bakgrund. Personer födda utanför Europa, arbetssökande, låginkomsttagare och lågutbildade känner sig dessutom mindre respektfullt bemötta än genomsnittet av befolkningen när de uppsöker tandvården.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Översyn av  tandvårdssystemet

Det finns i dag anledning att ta ett samlat grepp över detta politikområde. Det behöver göras en grundlig översyn av hela tandvårdssystemet, utgångspunkten bör vara att tänderna faktiskt är en del av kroppen. Det handlar ytterst om att skapa villkor som gör att den enskildes kostnader för tandvård blir överkomliga för alla medborgare och att tandvården på ett bättre sätt än i dag integreras i sjukvården. att besöka tandvården borde egentligen inte vara dyrare än att besöka sjukvården.

Möta akuta problem

Några åtgärder bör dock kunna genomföras parallellt med den grundliga översynen som krävs. Detta för att kunna motverka de akuta problem som finns. Dessa kan delvis mötas genom att göra justeringar inom ramen för nuvarande system. Men det krävs också ett antal viktiga systemförändringar för att utvecklingen ska kunna vändas. I rapporten pekas en tydlig reforminriktning ut som bör sjösättas under innevarande mandatperiod. Denna kan kort sammanfattas i några punkter:

  • För att motverka ekonomiska incitament som är kostnadsdrivande, genom att privata och offentligt ägda aktörer överdebiterar i takt med en ökad subventionsgrad, bör regeringen införa en prisreglering och en effektivare kontroll av tandvårdssektorn. Detta är en  nödvändig förutsättning för att subventionsgraden ska kunna ökas.
  • Det allmänna tandvårdsbidraget bör göras om till ett generellt bidrag lika för alla och höjas, från dagens 150 och 300 kronor till förslagsvis 400–500 kronor för alla. 
  • Det särskilda tandvårdsstödet bör höjas, från dagens 600 kronor till förslagsvis 700–800 kronor.
  • Högkostnadsskyddet måste förbättras och utformas så att det i högre utsträckning stimulerar fler att uppsöka tandvården. Dagens självrisk för den enskilde, det vill säga att högkostnadsskyddet träder in först efter åtgärder som kostar mer än 3 000 kronor, innebär en orimligt hög tröskel in i tandvården för dem som har knappa ekonomiska resurser. LO förordar därför en statlig subvention redan från första kronan. Exakt procentuell nivå på denna subvention och var brytpunkterna mellan olika subventionsgrader ska läggas bör närmare analyseras.
  • Information om stöd och hjälp med munhygienen ska vara en självklar del av omvårdnaden om de äldre. 

Rapporten Klassamhällets dolda leende (pdf)