Dags för en stark och träffsäker tillväxtpolitik
För Europa och USA väntas tillväxten försvagas under 2023. Räntehöjningarna har lett till en minskande kreditgivning som ytterligare stramats åt när sårbarheter i banksystemet blottlagts. Även den svenska ekonomin har påverkats kraftigt av den internationella händelseutvecklingen. Priserna har stigit snabbt även i Sverige vilket urholkar hushållens köpkraft och dämpar konsumtionen. Regeringen och Riksbanken möter den höga inflationen med en stram finans- och penningpolitik. Stigande räntekostnader drabbar de redan ansträngda hushållen.
Räntehöjningarna ökar finansieringskostnaderna för exempelvis bostäder vilket har fått bostadspriserna att sjunka och nyproduktionen att avstanna. Den strama finanspolitiken bidrar samtidigt till att hålla tillbaka offentlig konsumtion där nedskärningarna i kommunsektorn framför allt väntas slå igenom under 2024.
En svag utveckling i handeln och byggsektorn vägs upp av en anmärkningsvärt stark industriproduktion. Trots en försvagad tillväxttakt i omvärlden växer den svenska exporten. Den svenska näringslivsstrukturen, med en stor försvarsindustri och många företag med relevans för den gröna omställningen är gynnsam och efterfrågan på svenska produkter förstärks ytterligare av en svag kronkurs.
Den sammantagna bilden är att svensk ekonomi krymper något under 2023 (-0,3 procent) för att åter börja växa under 2024 (+0,4 procent).
Inflationen nådde sin topp vid årsskiftet och har nu tydligt vänt nedåt. Först såg vi energipriserna dämpas och med ett antal månaders fördröjning bröts även trenden för livsmedelspriserna. Vår bedömning är att inflationstakten fortsätter att falla under året och nå inflationsmålet om 2 procent i KPIF under andra kvartalet 2024.
Arbetsmarknaden har visat sig överraskande motståndskraftig trots många kvartal av svag ekonomisk utveckling. Arbetslösheten förväntas stiga något under andra halvåret 2023, bland annat då många inom byggsektorn riskerar förlora jobbet då pågående byggen färdigställs men mycket få nya byggen startat. Den svaga tillväxttakten hade dock i normalfallet förväntats medföra en ännu sämre utveckling på arbetsmarknaden men god lönsamhet i näringslivet, svårigheter att hitta rätt kompetens och förändringar i arbetskraftens sammansättning bidrar till att arbetsgivarna håller relativt hårt i sin personal trots en svag utveckling av produktionen.
Facken inom industrin tecknade den 31 mars ett nytt tvåårigt avtal. Avtalsvärdet är 7,4 procent. Under det andra året innehåller avtalet även en låglönesatsning utöver avtalsvärdet. Trots att detta är det högsta märket under hela industriavtalets historia sedan 1998 kommer reallönerna försvagas under såväl 2022 som 2023. Från och med det andra kvartalet 2024 förväntas reallönerna stärkas igen.
Trots att inflationen inte är resultatet av en överhettad svensk ekonomi och trots att den inte fått fäste i lönebildningen, har Riksbanken kraftigt höjt räntorna i hopp om att pressa tillbaka inflationen. Räntehöjningarna har lett till kraftiga realekonomiska konsekvenser som tydligt bromsat in tillväxten men har sannolikt mindre betydelse för inflationen som framför allt är ett resultat av externa faktorer. Det är därför dags att börja sänka räntan mot en mer neutral nivå.
Även regeringens finanspolitik har varit stram med hänvisning till den höga inflationen. Det finns dock inget mönster där europeiska länder med en mer aktiv finanspolitik också drabbats av en högre inflation. Därmed finns ett större utrymme att föra en mer omfattande och träffsäker tillväxtpolitik för att möta lågkonjunkturen, än vad regeringen ger sken av.
Lämpliga uppgifter för finanspolitiken:
- Hjälp barnfamiljerna och de mest utsatta hushållen.
- Rädda bostadsförsörjningen.
- Stoppa nedskärningarna i vård, skola och omsorg.
- Rusta upp arbetsmarknadspolitiken med fokus på yrkesutbildning.
- Reformera elmarknaden och skynda på elektrifieringen.
Rapporten Ekonomiska utsikter våren 2023 (pdf)
Ekonomiska utsikter som kortversion (pdf)
Se rapporten presenteras i LO Play