Fler lågkvalificerade arbeten
Den svenska jobbstrukturen har polariserats: både hög- och lågkvalificerade jobb växer fram, medan jobben i mellanskiktet minskar. Under senare år har andelen lågkvalificerade och enklare jobben ökat mest. Denna nya form av strukturomvandling medför stora och bestående förändringar på arbetsmarknaden och våra arbetsliv.
Högre utbildning är vad arbetet kräver
En allvarlig konsekvens är att mer än hälften av alla anställda i dag har en längre utbildning än vad deras jobb kräver, och att de enklare jobben i ökad utsträckning går till personer med längre utbildningar.
- Det tycks finnas en tro att de enklare jobben har minskat så mycket att de inte längre räcker till för dem med kort utbildning. Men det främsta problemet är att de kvalificerade jobben inte har ökat i samma takt som befolkningens utbildningsexpansion, säger rapportförfattaren och LO-ekonomen Thomas Carlén.
Sämre karriärmöjligheter
När de kvalificerade jobben inte räcker till för dem med längre utbildning tvingas de ta enklare jobb. De får då lägre löner och sämre utbildningspremier, och deras potential utnyttjas inte fullt ut. Samtidigt tränger de undan personer med kortare utbildning från enklare jobb som de skulle kunna utföra. Det leder till högre arbetslöshet och sämre karriärmöjligheter.
- Dessa problem löser inte regeringen med sitt ensidiga fokus på att subventionera fram fler lågkvalificerade låglönejobb. Tvärtom förvärras matchningsproblemen och undanträngningen, säger Thomas Carlén.
Främja kvalificerade och produktiva jobb
Lösningen är inte att försöka skapa så många låglönejobb att de räcker både till dem med kort utbildning och till alla dem med längre utbildning som inte lyckas få ett jobb som matchar deras utbildning. Fler låglönejobb är inte lösningen.
- Vi behöver en politik som främjar fler kvalificerade och produktiva jobb i Sverige. Det gynnar både dem med kort och lång utbildning. Men den ambitionen saknar regeringen, och tyvärr saknas den även i valdebatten, säger Thomas Carlén.